Detta är en studie som har sin utgångspunkt i Pierre M. Van Hieles teori om lärande i geometri, som presenterades 1986 i boken Structure and Insight. Van Hiele har i boken vidareutvecklat sin och Dina Van Hiele-Geldofs ursprungliga lärandeteori från 1955. Vår studie har som syfte att se om Van Hieles teori går att tillämpa i en individuell, skriftlig diagnos för att nivåbestämma elever i årskurs 1 på gymnasiet..

Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar algebra speglat i Van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på Van Hieles tankenivå 3. Enligt Van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår..

AbstraktExamensarbete i matematik för lärare,Titel: Gyllene snittet och geometriförståelse på gymnasiet.Författare: Simon LarssonTermin och år: VT 2015Kursansvarig institution: Matematiska VetenskaperHandledare: Jonny LindströmExaminator: Laura FainsilberRapportnummer:Nyckelord: Matematik, geometri, gyllene snittet, matematiska begrepp, Van Hiele-nivåer,förståelse, inlärning.Syftet med mitt arbete är att utreda vad det gyllene snittet innebär, samtidigt som dettaförhoppningsvis ger mig en grund för att senare i arbetslivet kunna använda mig av dennakunskap för att konstruera matematikuppgifter som dels innefattar den mystik som finns kringgyllene snittet, men även ta ut eleverna mer i verkligheten och genom gyllene snittet visa hurmatematik dyker upp på oväntade platser omkring oss där deras förmåga att analyserageometri blir bättre. Speciellt som både matematik- och naturkunskapslärare är det av intresseför mig, då naturen är en vanlig plats där detta snitt dyker upp.Den andra delen av uppgiften går dels ut på att undersöka hur elever i gymnasiet, årskurs tvåtolkar och utför geometri men även hur lärare utför och förhåller sig tillgeometriundervisningen. Uppgiften som eleverna löste var i grupper av tre, där jag spelade inelevernas samtal för att sedan kunna analysera dem. Jag kommer med hjälp av Van Hielenivåerförsöka kategorisera var deras förståelse ligger samtidigt som jag isolerar vilken nivåsom det möjligtvis finns kunskapsbrister på och föreslå vad som kan göras för att åtgärdadessa brister.Det framkom tydligt hur elevernas förmåga att ta fram tidigare inhämtad kunskap i ensituation utan instruktioner var svårt för dem, där brist i deras analytiska förmåga var mestframträdande..

Studiens syfte är att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartläggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs även i två gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv på de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjälp av Van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de beräkningarna som krävs, men att det saknas en djupare förståelse för geometri, speciellt inom området area. Jämförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns någon större skillnad mellan eleverna. .